Minnen och tankar om glädjeämnen.

Vad är glädjeämnen för mig?
Är det bara speglingar av lyckliga minnen från barndomen? Mimerskälla – Kunskapens och livets källa, är det också en glädjekälla? Inte alltid men vi kanske kan lära oss något på vägen.
Man kan ju fråga sig hur mycket glädje en traditionell glädjeflicka känner själv.

Glädjeämnen kan vara roligt för endel men en pina för någon annan. Vad som, när det utspelades, kanske inte var så kul just då, men som i efterhand, när man fått lite distans till det hela, kan bli ett riktigt kärt glädjeämne.
Det kan också vara att föra de egna traditionerna vidare som man upplevt som positiva. Kanske är det så att vi redan i levande livet utför en promenad mot Nirvana och redan här och nu gör själavandringar fast ii vår egen tid och kropp. Då borde man kunna ta genvägen till bättre liv redan nu, om man är klok nog att se alternativen.

Visst är det skönt och roligt att få men det är mycket roligare att själv kunna glädja någon annan. Det ger så mycket mer att dela glädjen man känt med någon annan människa, att sprida den genom bilder, tröstande handling eller genom en dikt.
Som här till exempel:

Sömmern å såpbôbbler ä att nô säschillt
Di sväver helt tomme å sô otrolit lättô.

Men tänk hôss di ä när en får dåm på näsa!
Sö blôtô å kallô å fullständit tättô.